Fyra veckors semester är till ända. Det har varit sköna veckor med vila och upptäcktsfärder, lite precis som en semester ska vara faktiskt. Jag hade som mål att skriva färdigt första utkastet till min roman under ledigheten men det gick trögt. Oerhört trögt. Att bara öppna datorn kändes som ett oöverstigligt hinder under de 2,5 första veckorna. Men till slut, när sista veckan började närma sig, slog den där dead-linekänslan till och motivationen kickade igång. Kanske gjorde det också sitt att hjärnan fått en chans att vila och ladda om.
Så… *trumvirvel* En kväll på ett hotellrum i Sollentuna satt jag plötsligt där med ett färdigt manusutkast. *firande och fanfarer*
Jag firade i mitt inre det gjorde jag verkligen och gör fortfarande. Berättelsen finns nedskriven; den har en början, en mitt och ett slut. Den existerar. Den är en (ganska grovyxad och oputsad men trots det) roman. På riktigt. Det ÄR värt att fira. Å andra sidan är det en lång väg kvar att gå innan jag kan känna mig färdig (blir man någon sin det?). Små och stora bitar måste ändras, uppdateras, justeras och förbättras. Saker som jag inte kunnat ta tag i medan historien fick sin form måste vridas, vändas och värderas. Onödigheter ska klippas bort och hål fyllas igen.
Så nu när hösten och vardagen kommer tassande tar jag tag i nästa fas av skrivandet. Jag har ju aldrig skrivit en roman förut -jo många gånger i huvudet, men inte på papper- så det hela är en lite trevande process. Mitt eget experiment. Hur får jag kreativitet och praktiskt arbete att fungera tillsammans så att det som hjärnan uppfinner kan få en fysisk form? Hur hanterar jag denna stora otympliga ordklump? Hur formar jag den så att detaljerna kommer fram?
Lite överväldigande kan det kännas, men samtidigt är det spännande och underbart stimulerande att vara i en fas jag aldrig riktigt kommit till i mitt skrivande. När nu sommaren går mot sitt slut firar jag därför att Utkast 1 är färdigt genom att jobba på med Utkast 2 så att jag kanske ganska snart kan få uppleva hur det är att sitta med Utkast 3.
Heja heja!
